Dyslektiker och andra funktionshindrade borde ej få längre tid på Högskoleprovet
Det är skadligt för samhället att personer med dyslexi, blandad inlärningsstörning m.m. får längre tid på Högskoleprovet.
Varför vill man tillsätta personer med blandad inlärningsstörning till rikets högsta positioner som kräver en mycket god och livslång inlärningsförmåga?
Nästan alla skulle fått högre poäng om de fått lika lång tid som dyslektikerna (80 min i stället för 55 min), samt sluppit utprövningsblocket (ty mer utvilad i slutspurten). Jag hinner oftast inte med 2/3 av DTK-provet p.g.a. att tidigare uppgifter tagit tid — inte p.g.a. att jag är dålig på DTK (Diagram, Tabeller, Kartor) — tvärtom! DTK är min starka sida. Att jag ändå inte gör DTK-provet först beror på att det är ganska få poäng per spenderad minut, men det är ju ändå dessa sista poäng som är skillnaden mellan resultatet 1.9 och 2.0.
Dyslexi och inlärningsstörning är ju inte skarpa diagnoser. En person med den lindrigaste formen av t.ex. dyslexi får en stor konkurrensfördel jämfört med en allmänt långsam person och det leder ju i slutändan till att vi får sämre läkare än om det hade varit samma tid för alla. Man kan ju också simulera dyslexi eller inlärningsstörning för att få diagnosen och därmed få förtur till trevliga och välbetalda jobb.
I och med att man kan få diagnosen redan i årskurs fem och sedan tillfriskna helt så gynnar detta system överklassen som är mer på hugget med att skaffa diagnoser till sina barn som gynnar dem i framtiden. Jag som aldrig har haft en diagnos kan troligen inte få någon nu. Detta fusk är ett sätt för överklassen att behålla sin makt och status generation efter generation. Lågfungerande överklasspersoner kanske fungerar dåligt som läkare i praktiken, men de kan ändå tjäna mycket pengar genom att forska på samhällsmedicin och andra tvivelaktiga medicinska vetenskaper, ty jag tror att överklassen i samhället ordnar sådana offentliga tjänster till mindre begåvade medlemmar i överklassen.
Hur många av dem som antas till Läkarprogrammet har kommit in p.g.a. det anpassade Högskoleprovet med förlängd tid?
Detta med att ge längre tid till personer med olika diagnoser leder troligen till att fler utan funktionshinder skaffar sig diagnoser genom att simulera eller muta läkare, specialpedagoger eller logopeder. Resultatet blir troligen sämre och ohederligare läkare, vilket skadar patienterna. Lösningen är att man har samma tid för alla, men kompensatoriska hjälpmedel som t.ex. datorupplästa frågor för dyslektiker, ty läkare kan numera läsa journaler m.m. m.h.a. uppläsningsprogram och man kan variera uppläsningshastigheten. Men om det inte finns kompensatoriska hjälpmedel för ett visst handikapp så får man acceptera ett sämre resultat på Högskoleprovet, ty det motsvarar ju verkligheten. När det gäller ADHD finns det ju mediciner. Om medicinen inte fungerar på Högskoleprovet, så lär den inte göra det i jobbet som läkare heller.
Man skulle alltså fortfarande låta personer med dyslexi göra provet separat p.g.a. utrustningen, med hörlurar m.m., som behövs, men de skulle inte få längre tid och skulle vara tvungna att göra utprövningsblocket precis som alla andra.
F81.0 Specifik lässvårighet eller F81.3 Blandad inlärningsstörning. Ibland kan F81.0 ha ett tillägg Specifika läs- och skrivsvårigheter. Intyg från logoped godkänns från årskurs fem.
politikmobil 
Jag skriver ju att man skall få använda samma kompensatoriska hjälpmedel som man har möjlighet att få i yrket, t.ex. för dyslektiker, datoruppläsningsprogram, och för ADHD-iker, medicin. Det är naturligtvis inte så att jag vill förbjuda mediciner under Högskoleprovet. Däremot ska man inte få längre tid eller slippa utprövningsblocket. Jag anser att testet skall motsvara yrket. Om man t.ex. jobbar på akuten som läkare och skall fatta snabba beslut så har dyslektiska läkare inte 80 min på sig och andra läkare 55 min. I den akuta situationen har läkarna samma tid och måste ha en viss snabbhet. Däremot kan ju den dyslektiska läkaren använda datoruppläsningsprogram som kan läsa upp journalen lika snabbt som en icke-dyslektisk läkare kan läsa den. Det finns säkert dyslektiker som inte klarar att förstå uppläst text lika snabbt som en icke-dyslektisk läkarstuderande kan läsa den och då skall de inte få starta utbildningen till läkare.
Jag kan i och för sig gå med på att alla som vill skall få göra dagens prov för dyslektiker även om man inte har dyslexi eller någon annan diagnos som berättigar till Det anpassade högskoleprovet.
U.P.A.
2 april, 2017 at 19:59
Vill ni även att 95-åringar med Alzheimer skall få göra Det anpassade högskoleprovet med färre block och längre tid per block? Om ni blir akut sjuka, vill ni ha en 102-årig läkare med grav Alzheimer?
U.P.A.
2 april, 2017 at 20:15
Jag tycker det är fusk att vissa får förlängd provtid på Högskoleprovet. I stället borde funktionshindrade få använda sina hjälpmedel. Om hjälpmedlen inte fungerar på provet så lär de inte heller göra det i yrkeslivet. Om alla hade rätt att välja förlängd provtid så hade det varit rättvist. En person med den lindrigaste formen av dyslexi gynnas ju nu jämfört med en med grav dyslexi, men personen med grav dyslexi är kanske snabbare med hjälpmedel än den med lindrig dyslexi. Alla patienter i sjukvården drabbas ju av att det inte är de bästa av de sökande till läkarprogrammet som tillhandahåller vården.
U.P.A.
4 april, 2017 at 15:56