politikmobil

Politiska kommentarer till dagsaktuella händelser.

Archive for april 2017

Lärare som blockerar oliktänkande bör få indragen lärarlegitimation

leave a comment »

Lärare som blockerar dem som inte har samma åsikt som dem själva på t.ex. Twitter bör få indragen lärarlegitimation, ty om man är antidemokrat i verkligheten så är man det nog också i klassrummet, vilket strider mot svenska skolans värdegrund. Om en lärare har ett öppet konto så bör alla få ta del av kunskaperna som sprids, ty vi, våra anhöriga, förfäder eller förmödrar har betalat skatt som byggt upp samhället och t.ex. utbildat läraren och nu bekostar hennes lön. Man bör också få svara på inläggen. Som offentlig person bör man få blockera spammare, men även lite spam bör man tåla som offentlig person. Exempel på en lärare som bör få indragen lärarlegitimation är TeacherMe @TeacherMe2 (Maria Olsén) på Ölands Gymnasium. Exempel på felaktig blockering som alltså borde leda till indragen lärarleg. följer.

Offret blev blockerad redan efter ovanstående tweet eller t.o.m. den första. So much for democracy. Hennes kärlek med kyss tog slut mycket snabbt, ty det var naturligtvis hyckleri från början, och blev en kränkande kommentar när den följdes av blockering. Denna grupps kärleksmanifestation på Sergels torg i Stockholm efter Attentatet i Stockholm med lastbil mot icke-muslimer under den muslimska fredagsbönen (2017-04-07) var kanske också hyckleri.


Maria Olsén (39 år, år 2016), enligt ovanstående video.

Arkiv:
TeacherMe‏ @TeacherMe2
TeacherMe Retweetade M. O. B.
…och du måste vara en mycket ensam själ på valborgsmässoafton – kram på dig 😘TeacherMe lade till
M. O. B. @mobluse
Svar till @TeacherMe2
Ni i detta gäng (#vistårinteut #amnestinu #intemittsverige #jagärhär) är en sorts märkliga #globalist-#fascister. #terrorism #svpol #migpol

Annonser

Written by U.P.A.

30 april, 2017 at 18:28

Dyslektiker och andra funktionshindrade borde ej få längre tid på Högskoleprovet

with 3 comments

Det är skadligt för samhället att personer med dyslexi, blandad inlärningsstörning m.m. får längre tid på Högskoleprovet.

Varför vill man tillsätta personer med blandad inlärningsstörning till rikets högsta positioner som kräver en mycket god och livslång inlärningsförmåga?

Nästan alla skulle fått högre poäng om de fått lika lång tid som dyslektikerna (80 min i stället för 55 min), samt sluppit utprövningsblocket (ty mer utvilad i slutspurten). Jag hinner oftast inte med 2/3 av DTK-provet p.g.a. att tidigare uppgifter tagit tid — inte p.g.a. att jag är dålig på DTK (Diagram, Tabeller, Kartor) — tvärtom! DTK är min starka sida. Att jag ändå inte gör DTK-provet först beror på att det är ganska få poäng per spenderad minut, men det är ju ändå dessa sista poäng som är skillnaden mellan resultatet 1.9 och 2.0.

Dyslexi och inlärningsstörning är ju inte skarpa diagnoser. En person med den lindrigaste formen av t.ex. dyslexi får en stor konkurrensfördel jämfört med en allmänt långsam person och det leder ju i slutändan till att vi får sämre läkare än om det hade varit samma tid för alla. Man kan ju också simulera dyslexi eller inlärningsstörning för att få diagnosen och därmed få förtur till trevliga och välbetalda jobb.

I och med att man kan få diagnosen redan i årskurs fem och sedan tillfriskna helt så gynnar detta system överklassen som är mer på hugget med att skaffa diagnoser till sina barn som gynnar dem i framtiden. Jag som aldrig har haft en diagnos kan troligen inte få någon nu. Detta fusk är ett sätt för överklassen att behålla sin makt och status generation efter generation. Lågfungerande överklasspersoner kanske fungerar dåligt som läkare i praktiken, men de kan ändå tjäna mycket pengar genom att forska på samhällsmedicin och andra tvivelaktiga medicinska vetenskaper, ty jag tror att överklassen i samhället ordnar sådana offentliga tjänster till mindre begåvade medlemmar i överklassen.

Hur många av dem som antas till Läkarprogrammet har kommit in p.g.a. det anpassade Högskoleprovet med förlängd tid?

Detta med att ge längre tid till personer med olika diagnoser leder troligen till att fler utan funktionshinder skaffar sig diagnoser genom att simulera eller muta läkare, specialpedagoger eller logopeder. Resultatet blir troligen sämre och ohederligare läkare, vilket skadar patienterna. Lösningen är att man har samma tid för alla, men kompensatoriska hjälpmedel som t.ex. datorupplästa frågor för dyslektiker, ty läkare kan numera läsa journaler m.m. m.h.a. uppläsningsprogram och man kan variera uppläsningshastigheten. Men om det inte finns kompensatoriska hjälpmedel för ett visst handikapp så får man acceptera ett sämre resultat på Högskoleprovet, ty det motsvarar ju verkligheten. När det gäller ADHD finns det ju mediciner. Om medicinen inte fungerar på Högskoleprovet, så lär den inte göra det i jobbet som läkare heller.

Man skulle alltså fortfarande låta personer med dyslexi göra provet separat p.g.a. utrustningen, med hörlurar m.m., som behövs, men de skulle inte få längre tid och skulle vara tvungna att göra utprövningsblocket precis som alla andra.

F81.0 Specifik lässvårighet eller F81.3 Blandad inlärningsstörning. Ibland kan F81.0 ha ett tillägg Specifika läs- och skrivsvårigheter. Intyg från logoped godkänns från årskurs fem.

Written by U.P.A.

2 april, 2017 at 13:44

Publicerat i Uncategorized